suddenly it's hard to breath
Nästa del av "så mycket svårare på egen hand".
"Hon hade slutat springa ifrån dem. Det fanns ingen mening med att fly. Verkligheten hann ikapp henne, det gjorde även eleverna som sprang efter henne. Att ingen någonsin sa att detta var fel, det som eleverna höll på med var sjukt. Ingen som någonsin stod upp för flickan, trots att hon aldrig gjort något elakt mot någon av dem. Hon var bara fel. Speciell, något som inte längre var bra. I flickans värld hade speciell och annorlunda samma betydelse, utstött. Även om hon hade lagt ner det där med att fly från dem, så kunde hon inte låta bli att springa den dagen. Hon sprang, bort från dem. Bort från klassrummet, skolgården, och framför allt verkligheten. Bara för den gången ville hon prova och se hur det kändes att bara släppa all den tunga bördan som vilade på hennes axlar.
Låten “left outside alone” med Anastacia var på hög volym när hon sprang. Tröttheten kom inte förrän låten hade spelats säkert fem gånger. Flickan hade då kommit fram till en skog hon aldrig sett förut. Mörk och full av skuggor, precis som hon kände sig inuti. Hon gick långt in, satte sig ner och sjöng med i refrängen. Det var första gången på lång tid som hon öppnade munnen frivilligt.
”And I wonder if you know
How it really feels
To be left outside alone
When it’s cold out here.”
Ur dagboken.
Idag sprang jag, bort från allt. Känslan jag fick har jag aldrig känt tidigare. Jag kände mig fri, jag behövde inte vara rädd.
Verkligheten.
På tv var det ett program där de pratade om hur de skulle försöka lösa olika krig i världen. Flickans klass hade fått i läxa att se programmet för att dagen efter kunna ha en klassdiskussion. Hon tyckte det var ganska intressant, så även om hon inte skulle räcka upp handen i skolan så lyssnade hon uppmärksamt. De pratade om att samla in pengar och skicka till de oskyldiga i länderna där det var krig. Flickan tyckte det lät som en bra idé. Däremot hånlog hon bara när de pratade om att försöka hitta lösningar på konflikterna mellan länderna..
Dagen efter i skolan blev diskussionen klen, ingen hade något att säga. Så fort någon öppnade munnen himlade alltid några med ögonen. Det var alltid samma självsäkra egoister som vågade prata, och de hade aldrig något vettigt att komma med. Men inte ens när de sa de mest idiotiska kommentarerna var det någon som himlade med ögonen. Läraren försökte få ur eleverna några åsikter. Mitt i låten “It’s not over” med Secondhand serenade ställde läraren en fråga till flickan. Det var som om hela världen stannade. Hon behövde ju aldrig prata. Nu fanns det ingen återvändo. Hon visste att vad hon än sa så skulle hon få det emot sig på rasten. Med rak rygg och huvudet högt tryckte hon på paus på ipoden. Sista meningen fick henne att bli lite osäker.
It’s not over, unless you let it break you.
Alla blickar på henne. Läraren såg lite frånvarande ut, hon förstod ju inte vad som hände. Hon förstod inte att när hon frågade flickan vad hon hade för åsikter om lösningar angående krigen så hade något gått sönder. En mur, en vägg mellan flickan och de andra eleverna. Flickan tog sats, och svarade.
“Jag tycker det är patetiskt.”
“Nemen, varför det?” frågade läraren chockat.
“För jag tror inte på en bättre värld.” "
för en minut sen var du min..
Hahahah jag vet inte hur jag ska börja inlägget, skriver och suddar, skriver och suddar. Nu blir det såhär istället :D
Awesome halloweenfest hos Karin igår. Blev helt hyper efter skräckfilmen vi såg, skrattade åt allt typ. Har kommit fram till att jag ska sluta dricka monster, tror inte det är normalt att skaka i en halvtimme efter att ha druckit de ehehe..
Jag var utklädd till älva, alla andra var massa läskiga saker. Jajajaja, man måste inte va läskig ! :D
Nu ska jag packa, sen sova i tylösand inatt då :)
Ladda mä godis, film och läsk. För det sugeeer att va där haha.
if you're for real and not pretend
Om ni vill veta, så tror jag inte på det där med att redigera alla bilder massa. Så jag hoppas ni antecknar att jag i stort sätt aldrig redigerar de bilderna jag laddar upp här på bloggen eheh :)
Jag och Nelly fotade idag. Temat var väl monster eller något hähä, epiiiiic ;D
if i let myself go i'm the only one to blame.
Meeer av så mycket svårare på egen hand nu då va. :) Tillbaka till verkligheten.
"Ur dagboken.
En vanlig människa skulle kanske ställa sig upp, sträcka på sig och säga något tillbaka. Men jag är inte som de andra. Jag sätter mig ner, kurar ihop mig och hoppas att de snart slutar. Förut kunde jag åtminstone gå där ifrån med huvudet högt, men nu har de blivit så många. Det känns mest patetiskt att gå där med näsan upp i vädret bland hur mycket folk som helst som skriker åt mig. Nu känns det bäst att bara låtsas som att jag inte finns.
Det värsta med att vara ensam är att jag skäms, hela tiden skäms jag. För vad jag har på mig, sättet jag går, sättet jag ser ut, ja allt. Allting är fel på mig, det är pinsamt.
Ibland funderar jag på meningen med livet. Vad gör vi för bra egentligen? Vad lever vi för? Vi lever väl för att vilja överleva, eller är det rädslan för att försvinna? Men alla ska ju ändå försvinna någon dag. Det är ju så, “Nothing lasts forever”. Så, så rädda kan vi ju inte vara. Det kanske är någon sorts krigarinstinkt, att man vill vinna liksom. Men i så fall: Vad vinner man? Det finns ingen vinnare och förlorare i livet för livet är ingen tävling, eller? Om det är en tävling, vilka regler finns det då och vad går tävlingen ut på? Går det ut på att bli så rik, snygg, och populär som möjligt? Men blir man lycklig av allt det där? Det finns ju fattiga som lever ett enkelt liv men som är lyckliga ändå..?
Jag ställer frågor, men ingen svarar. För de hör mig inte. Sedan lång tid tillbaka har jag slutat säga saker högt, det fanns ändå ingen som lyssnade.
Slag, slag, spark, skratt. Det kan ju inte vara mänskligt, att njuta när någon lider på det viset. Men jo, tydligen. För det var inte bara en person som njöt, det var så många. Överallt fanns de där hånfulla leendena och skratten. I flickans värld kollade alla snett på henne. Det sorgliga var att skolan var så stor och när ingen stöttade henne i den extrema mobbingen så glömde hon bort en viktig sak. De som säger att hon är
- Ensam,
- Värdelös,
- Övergiven,
- Hatad,
- Äcklig och
- Ful, de är bara en grupp av människor. En grupp som blir väldigt liten, när man tänker på hur stor världen är. Denna lilla gruppen kanske tycker så, men hela världen gör inte det. Alla har sin egen bild av ordet vacker och i någons bild är det just denna flickan som är vacker. Men mitt bland alla elaka skratt och hånfulla blickar glömmer hon bort det, hon tappar sig själv. Det är inte så konstigt med tanke på hur hon behandlas av både elever och lärare. Spark, slag, skratt och en spottloska i ansiktet. Ännu mera skratt som ekade i hennes huvud. Ibland kunde hon inte skilja på vad som var verklighet och vad som var mardröm, det var likadant överallt."
the same energy, now is a dead battery.
Ke$ha - We r who we r
epic score ! :D
Hihihihih stan idag. Först med Annie, sen hem oh sen stan med mamma haha fail.
Köpte iafl present till annie, men säger inte vad. Eheh hon har inte fått den än. Sen köpte jag örhängen och två linnen. Världens rea typ överaaaallt. Eller nä, nu överdriver jag men ah. WHATEVER ._.
Haha, jag hatar när folk skriver såhär på sina bloggar, man skiter ju verkligen i det som läsare. Jajajjajaja.
Fattar inte hur jag fick mitt hår såhär. Men vill kunna göra så igen, de är omöjligt seriöst.
Ååååhh deprimerande.
'cause he's a fakeeeer !
Min mage käkar upp mig inifrån och dom vet inte va det är för fel.
Min kärlek till sjukhus bara växer asså. fast...ne.
HAHAHHAHAHAHAHA ..... söt..... :)
i'd do anything to make you mine, and stay with me.
Jag
hatar
sjukhus.
HAHAHAH. Vill ni höra min dag ?
- Ja, det vill ni :)
Mamma kom hem vid tolv, åkte till akuten - nej, det är inte så brutalt som det låter. och ja, jag kände mig dum när jag kom dit bland massa folk som behöver akut hjälp och jag bah' ah asså jag har ju ont i magen..
Iafl, det första roliga var att en typ 70-åring hade tagit fel nummerlapp, haha hon hade tagit sån som man skulle ha om man var under 18, det var jättekul. Sen när det var min tur fick jag gå in i ett rum, sjuksköterskan petade lite på min mage. Sa att jag hade mjuk mage - ehm, det var väl... bra?
Sen fick jag gå ut igen, och vänta. Sen väntade jag lite till. Och efter det fick jag träffa en annan sjuksköterska som också petade på min mage. När hon hade gått fick jag vänta
och vänta lite till
oooocchh vänta.
Jag vill tillägga att denna långa väntetiden var i ett rum, utan fönster eller färger. Bara typ.. grått. Jag och mamma bara satt där, det var segt. Fast vi skrattade en del. Hon skrämde mig massa hela tiden.
Till slut kommer en läkare. SERIÖST NU DÅ VA, jag har aldrig träffat någon tråkigare människa. HAAHAHHA. Han var så trååååkig. Jag satt där och skojjade lite, oh skrattade när jag skulle förklara hur det kändes i magen. Smart som jag är säger jag typ "det eeehh gör ont."
- jaha, på vilket sätt?
"eehhmm.. det känns som att jag är hungrig, fast jag är inte hungrig."
- okeejj..
Ah, smart ida. Sen petade han lite på min mage. Men naturligtvis gjorde han det lite bättre än dom andra, det var verkligen värt att vänta i två hundra år på att han skulle göra samma sak som de andra. För han hade ju lite högre utbildning.. o.o HAHAHA fail.
Sista jag träffade på sjukhuset var nån tant som skulle sticka mig i armen. Fast jag hade fått tuffa bedövningsplåster av den första snälla tanten, få jag kan fortfarande nypa mig i armen utan att de känns, a w e s o m e ! :D
Men hon typ stack fel och sånt, gjorde massa ont. :( Sen tog hon ut blod ur mig, samlade det i flaskor. Jag blev äcklad, då skrattade mamma och tanten åt mig och sa att jag var söt. Man bah' hallaaooo ? :o
Eheheheh. Det blev lite mycket text.
Hejdå :D
beautiful, no matter what they say.
Jag har tråkigt och ont i magen, tyck synd om mig. Sen tycker jag att det känns som att alla andra bara fyller år hela tiden, orättviiiiiiiiist :(!
Lite random bilder sådär, vet inte om jag har laddat upp vissa av dom innan men ah. Har inga nya, så det får bli ganska gamla, typ nåt år eller så :)
Den bilden tycker jag om, lite halvfrän sådär ;D
it's not over, unless you let it break you.
Eheh, har haft ont i magen. Mamma tjatar om nån blindtarms inflammation eller något, så jag skyller på det. Fast jag tror att det är något annat, typ random. Brukar alltid vara så med mig haha.
Jajajjaja, lyssna på fett awesome låt ! :D
Christina Aguilera - Fighter
You probably think that I hold resentment for you
But, uh uh, oh no, you're wrong
'Cause if it wasn't for all that you tried to do
I wouldn't know just how capable I am to pull through
So I wanna say thank you
'Cause it makes me that much stronger
So thanks for making me a fighter
Aboww, ! ;D
Nuuu kommer lite till av min "bok" :)
Tillbaka till verkligheten.
Tiden gick, vikten minskade drastiskt och mobbningen blev ofattbart mycket värre. Hon hade inte längre någonstans att ta vägen, förut hade hon haft sin plats vid fönstret längst bort i korridoren. Men de hade hittat henne där också. Nu var de överallt, samtidigt som hon försökte vara ingenstans. Ingen skulle någonsin förstå, ingen ville förstå. Ingen försökte heller, inte ens lärarna. Det fanns en lärare som hon hade haft förtroende för och litat på, men hon hade brutit ner den tilliten allt eftersom. Den där läraren hade från början trott att allting var bra. Sedan hade hon börjat inse vad som hände i klassen.. I stället för att säga ifrån, finnas där för den så grymt utsatta flickan så började hon backa undan. Hon tillät smygkommentarerna under lektionen och blundade för slagen på rasten.
Nu var flickan ensammare än någonsin. Hon lyssnade på Sofijah’s låt “Du är den finaste jag vet” och kände tårarna bränna när meningen hon väntat på kom.
För när alla andra svek var det du som stod kvar, berättade för mig hur värdefull jag var.
En person skulle räcka, bara en. Flickans dröm var att någon gång få uppleva att någon brydde sig eller försvarade henne. Men aldrig hade det hänt, hennes dröm fick förbli dröm. I hennes värld var det en sådan tydlig gräns mellan dröm och verklighet. I verkligheten vågade hon inte hoppas på någonting alls, eftersom hon var så van att det alltid bröts ner. Men i drömmarnas land var hon älskad och accepterad, hon hade till och med en vän. Vännen stod upp för henne när de i skolan tryckte ner henne. För stunden var det allt som behövdes, en vän i drömmarnas land. Det räckte, det lilla. Tänk då vad ett “hej”, eller “hur mår du?” från någon i skolan skulle göra för flickan. Om hon någon gång hade fått höra det så hade hon hittat en ny anledning att fortsätta kämpa. Det hade verkligen varit värt mycket, men det var ingen som insåg det. Så är det ofta i verkliga livet. Människorna runt omkring som råkar ha turen att få ett bra liv utan att behöva vara utanför och kränkt förstår inte att det egentligen borde vara deras uppgift att göra livet bättre för andra. Flickan tänkte ofta på det där med att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad. Hon hade utan att tveka hjälpt vem som helst som skulle vara i hennes skor. Men det var ingen som gjorde detsamma för henne. Skillnaden var antagligen att hon visste hur det var, hon visste att hon inte hade något att förlora. De i skolan som bara passivt stod och tittade på när de mobbade henne, de var så egoistiska att de inte ville riskera sitt eget välmående för någon annans. Flickan hade lärt sig att bli en bra människokännare, hon kunde enkelt se vilka som hade stått upp för sina vänner när det väl gällde. Det var alldeles för få egentligen, så sorgligt. Människor är lättpåverkade, faller så lätt för grupptryck.
Utanför hennes huvud smattrade de sårande orden som regndropparna mot korridorens smutsiga fönster.
- Du är Ensam.
- Värdelös.
- Övergiven.
- Hatad.
- Äcklig.
- Ful.
- Och Fet.
Ensam är stark.
Nu kommer nästa del av "Så mycket svårare på egen hand". Eheh, jag vet inte om jag är nöjd direkt. Men jag tycker om att skriva om det här, det är roligt så ah. Jag tänker fortsätta lägga upp delar av den tills jag tröttnar. :)
"Det jobbigaste var när hon svimmade, eftersom ingen i skolan fanns där för att fånga henne. När hon frös fanns det ingen som värmde henne. Hon lyckades hela tiden skaffa nya problem ovanpå de gamla, fast oftast var det inte hennes fel. Nästan ingenting var hennes fel, men det visste hon inte själv. Hon var helt säker på att det var henne det var fel på, men samtidigt visste hon att det inte var så. Men hon vågade inte intala sig själv något annat. Att bygga upp förväntningar på folk runt omkring en, som de sedan snabbt och enkelt bryter ner är bland det jobbigaste som finns. Man känner sig så betydelselös, värdelös.
Ur dagboken.
Jag är hungrig jämt, men man lär sig att tycka om känslan av hunger.
Det finns en mening i låten “I don’t believe you” som Pink sjunger, meningen är så otrolig. Vet ni varför? Jo, för att den stämmer in så otroligt.
“It’s like one of those bad dreams, when you can’t wake up.”
Mitt liv är en mardröm och jag kommer aldrig vakna upp ur den. Jag är fast, fast för alltid. Fram tills idag trodde jag att det fanns hopp, men idag brast det. Idag var det fler. Idag stod de i en ring runt mig, de var så många hela tiden. I klassrummet, på rasterna, till och med när jag skulle gå hem från skolan. De lyckades med precis allt idag. Tårar, rädsla, att skada mig psykiskt och för första gången även fysiskt. Aldrig förut. Skulle jag få välja, så skulle jag säga aldrig mer. Men de tyckte om det, de älskar när jag lider. Så måste det vara. De mår bra av att skada andra, jag har bara råkat bli deras offer. Egentligen är det inget fel på mig, jag är som alla andra, normal.
Hah, jo visst.. Dagens skämt. Jag är onormal, annorlunda på ett dåligt sätt.
“It’s like one of those bad dreams, when you can’t wake up.” Det kommer aldrig bli bra, jag är fast i samma spår för alltid. Ändå fortsätter jag vänta på att de en dag kommer fram till mig och ber om ursäkt. Säger att de ska sluta, att det var dumt. Jag förväntar mig inte att de ska börja prata med mig eller umgås med mig, bara att jag kan få ha det som alla andra. Jag vill kunna minnas tillbaka till en tid utan fiender och rädsla, en tid då jag inte alltid var på min vakt men det går inte. Jag kommer inte ihåg hur det var att vara lycklig. Det är därför det är så hemskt att vänta på att allting ska vända, men jag kan inte låta bli.
Det är som att vakna upp ur en sömn du aldrig sov.
Som att berätta om en dröm du inte minns.
Så är det, att vänta på något som inte finns."
you can break my spirit, it's my dreams you take.
James blunt - You're beautiful.
Jag har no prov imon. Det sugeeer och kommer antagligen inte gå bra. Fast såhär säger jag typ alltid, sen går det helt okejj ändå. Men nu känns det verkligen inte bra, uhu.
Om ni vill veta, så kan jag inte plugga samtidigt som jag lyssnar på musik. Men man kan inte bara stänga av när det är en bra låt och jag tycker att hela min spellista - nästan - på spotify, är bra så eheh jag pluggar mä musik ändå :D
Gammal bild ihih. :)
Haha, jag vet inte vad jag ska skriva.
Så meningslöst.
Jo just det. Nu kom jag på vad jag tänkte på innan.
Jag hataaar när folk himlar åt ögonen åt mig. Alltså ni vet, sådär på allvar, när de tänker typ "ååh, va hon är efterbliven" varje gång man öppnar käften. Det spelar ingen roll hur smart man än visar att man är, det funkar liksom inte. Har de bestämt sig för att man är dum i huvvet så ändrar de inte åsikt, åhhhhhhhh jag hatar sånt.
Eheh, ah.
I allways say how i don't need you, but it's allways gonna come right back to this.
Please don't leave me.
Nothing ever seems to matter when you're holding me.
I vanliga fall brukar mina såna dagar vara när jag har träning på kvällen, men idag har jag absolut ingenting bestämt, jätteskönt för en gångs skull :D Haha, annars brukar jag typ inte alls tycka om att inte va med någon eller hitta på något, men ibland är det skönt.
Men vet ni en awesome sak ? :D
Håll i er nu.....
JAG FICK VG PÅ MATTEPROVET ! ;D
eehhhh, jag som trodde jag skulle få ig :o
Blev typ idiotförklarad idag på no lektionen när jag frågade vår lärare om atomer också har känslor.. det kunde faktiskt vatt så :(!
eheh.
i don't mind it, i don't mind at all.
It's nice to know that you were there,
Thanks for acting like you cared
And making me feel like I was the only one
It's nice to know we had it all
Thanks for watching as I fall
And letting me know we were done
My happy ending - Avril lavigne <3
Mina hörlurar dampar, och jag tycker inte om att lyssna på musik genom högtalare. I-landsproblem :(!
Jajajaja, jag vet ärligt talat inte vad jag ska skriva idag haha, bara att jag saknar min kamera och att min pappa kommer hem inatt eheh <:
We could be, forever
Sönderlyssnad i typ två år nu, fortfarande lika bra. Texteeeen <3
Har nog lagt upp den innan, men shit va bra den är !
it's not over, it's never over
unless you let it take you,
it's not over, it's noot over.
unless you let it break you.
Denna låten är också grymt bra.
tonight i've fallen and i can't get up,
i need your loving hands to come and pick me up.
and every night i miss you, i can just look up
and know the stars are holdin' you, holdin' you, holdin' you tonight.
Please don't leave me
Men det är typ sjuukt bra träning, och shiiit va vältränade vi kommer bli eller. :D
Jag är fortfarande kär i mina kolasnören. Pringles är också gott hihi.
HAHAHAHA parlamentet, så jävla kul !!! :D
Don't cry because it's over, smile because it happened.
Don't let them tell you that you ain't beautiful
If one person tells you that you aren't pretty, you have to remember that it's one person of all the billions of billions of billions of people in the world. And if it's a group that says so, then it's a group of all the billions of billions of billions of people in the world. Everyone has its own defination of beautiful.
Jag har tråkigt, så här kommer lite random bilder typ :)
Bilder från när jag var modell i somras.
Stylist; Catharina Nozlihn
Fotograf; Elin Håkansson
Eheheh, sista bilden råkade jag skvätta vatten på fotografen AHAHAH så pinsamt :D
Aomen. Så kan det gå eheh.
Nu ska jag fortsätta äta kolasnören, sen fixx. Sedan dissar jag cheerleading-grejjen och går på fotbollsavslutning & träning ist :'D
Ain't no sunshine when you're gone
that you know you shouldn't have
The more you know you shouldn't have it,
The more you want it.
what do you got if you ain't got love ?
15 minuter är det nu, dubbelt så snabbt som förra gången. Jag kör lite på mitt egna vis när jag bäddar. Ehh, vi går inte in på detaljer. Jag blir lika idiotförklarad varje gång :o
Låteeeen <3
Var med mamma och handlade innan idag. Och när vi kommer fram så ringer min låtsaspappa och säger att han och min lillebror är utelåste. Och i bakgrunden hör man Hugo säga "JAG MÅÅÅSTE BAJSA!" HAHAHAHAHAHA. Fattar ni hur jag dog eller?
Eh ah. Humooor :)
Köpte iafl kolasnören. Godaste som finns, dessutom världens bästa tidsfördriv. Jag är så tuff så jag kan göra knutar i munnen med såna snören, aboooww !
i'm in love with angels instead.
Oh. my. god.
HAHAH. ungefär ett år mellan bilderna ovan. Jag kan ju bara säga att jag är glad att man förändras. :o
Nuuuu tänkte jag faktiskt lägga upp fortsättningen på min "bok" :)
"Tillbaka till verkligheten.
Att gå i skolan var så hemskt och så jobbigt. Det spelade ingen roll hur mycket hon än gjorde för att göra sig osynlig, de såg henne ändå. Skriken överröstade allt men viskningarna sårade mest. När någon skriker så kan man låtsas att det var till någon annan eller att det spreds ut och träffade fler än bara henne. Men en viskning var så otroligt riktad mot henne att bara vetskapen av det sårade, orden var inte så viktiga. Saken var ju den att de var ämnade att såra och förstöra henne. Och de lyckades, de var så bra på det. Det smutsiga golvet i skolans korridorer hade hon stirrat ner i många gånger. Hon hade även tittat mycket upp i det vitgrå taket alla de gånger hon försökt blinka bort tårarna. Tårar var farligt, det visste hon. Tårar var ett tecken på svaghet och en anledning att fortsätta. Tårar var som ved på deras eld, ju mer hon grät desto större blev deras brasa. Just den dagen hade hon hittat en ny låt som hon hade lagt in på sin ipod. Med Alicia Keys låt “Try sleeping with a broken heart” gick hon genom de mörka korridorerna. När hon märkte att hennes skosnöre gått upp stannade hon för att knyta det. Då såg de sin chans, med hatiska blickar kom de till henne. Orden de spottade ur sig slog som en kraftig vind mot hennes ansikte. Många gånger tänkte hon på hur onödigt det var av dem, vad fick de egentligen ut av det? Att såra någon skadar bara och det finns verkligen ingenting positivt med det någonstans.
- Hur känns det att vara så Ensam, din tönt?
- Snacka om Värdelös..
- Ja, kolla bara så Övergiven hon är.
- Du är Hatad, har vi glömt säga det till dig kanske?
- Så allmänt Äcklig är du.
- Och riktigt jävla Ful.
- Din Feta gris.
Det sista hade hon aldrig hört innan. Den där elva bokstäver långa meningen var menad att såra, men vad de inte visste var att den skulle sätta djupa spår i så lång tid efteråt. När de hade fått allt det sagt så gick de igen. Ännu en dag förstörd, konstaterade hon för sig själv. Hon orkade inte mer, gick hem igen. Framför spegeln stod plötsligt inte den spinkiga tjejen längre. Det var inte längre den tjejen hon alltid sett. Det hon såg nu var en tjock, knubbig tjej med alldeles för mycket fett på kroppen. Hon visste varför det blivit såhär men hon kunde inte ändra åsikt för det. Kroppen i spegeln dög inte och hon skulle förändra sig själv.
Ungefär här började flickans kamp mot vikten. Hon började äta mindre och mindre, till slut nästan ingenting. Det fanns ingen som berättade för henne hur farligt det var, inte heller hur smal hon egentligen var. I stället berättade för henne hur “mycket” hon åt och hur tjock hon var. Varje dag var en kamp, på alla vis."
When you fall, get up.
Lite tuff är jag ändå <:
Hihihihi, typ random bild. Men jag gillar den, dessutom ser det så fränt ut för mitt linne speglas i gräset. Så det ser ut som att jag lyser :o :D
Skolan idag va jättenice. Började tio i tio, med musik. Hade typ redovisningar och sådär.
Sen kommer jag inte ihåg, men efter lunch typ så hade vi klassens timme. Nina och Karin hade fixat lite lekar och så, den där "kroppsdel mot kroppsdel". Ni vet när man har typ en lapp mellan, så står det kanske panna mot rygg och sånt. Sjukt kul ! :D
Och i slutet av lektionen skulle man skriva något snällt om alla i klassen, som Nina sen samlade in och så ska hon lägga ihop allting till varje person. Så alla kommer få en lapp med massa snälla saker, hihi. Nina är så duktig :'D
Tänkte skriva något. Men jag har glömt haha.
Nu ska jag äta. Men lyssna på denna låteeeen, den är jättebra :)
så mycket svårare på egen hand
Jajajaja, jag skriver iafl om en tjej som blir extremt mobbad och utstött. Alltså, jag älskar att skriva om känslor så denna "boken" eller va man ska kalla det består i stort sätt bara av känslor och tankar. Jag skriver varken hennes namn, ålder eller utséende. Man ska tänka sig allt sånt själv. Jaja, jag tänkte iafl att jag kunde lägga upp en del av den här. Sen kanske lite då och då, när jag har kommit längre att jag lägger upp delar av den hela tiden. Så kan ni läsa den här dåva.
Så här kmr lite. Ni får inledningen oh sådär. Sen tar jag lite delar, för det blir nog lite långt att läsa allt på en gång :)
"- Ensam.
- Värdelös.
- Övergiven.
- Hatad.
- Äcklig.
- Ful.
Orden slog mot henne som knivar i hjärtat. Trots att hon höll huvudet högt så kunde de nog se hur de sårade henne, tårarna rann ju ner för hennes kinder. Det var nästintill omöjligt att hålla dem inne när de brände så förbannat under ögonlocket, till slut hade de börjat rinna utan att hon hade märkt något. Stoltheten hade hon svalt för länge sen, självförtroende var sedan länge nedbrutet och självrespekten hade aldrig funnits. Ändå fortsatte hon kämpa, kan ni förstå det? Varje dag gick hon till skolan och kände sig så otroligt ensam, fast än det var massor med folk runt omkring henne. Det stod på förstasidan i dagboken som låg under kudden där hemma: Konsten att vara ensam, med folk runtomkring sig. Men ärligt talat var det ingen konst, inte för henne. Allt som hade krävts av henne var att hon var sig själv och att hon tog på sig de kläderna hon hade i garderoben. Inte särskilt svårt direkt, inte rättvist heller för den delen.
Varför just hon hade blivit utvald till offer var väl för att hon från början var ny. Ny och annorlunda var allt som krävdes. Hon hade försökt komma in i gemenskapen och gjort allt för att hitta någonstans där hon passade in någorlunda. Det hade nog kunnat gå, hon hade kunnat passa in, men hon var inte välkommen. Hon visste mycket väl att det inte var hennes fel, det var deras fel. Vart hon än gick hörde hon skriken.
- Haha, kolla va hon är Ensam.
- Du är Värdelös.
- Haha, hon är ju helt Övergiven.
- Bara så du vet, så är du Hatad.
- Du är så jävla Äcklig.
- Fy va du är Ful.
Att detta var orättvist var ingenting hon någonsin tänkt på, för det hade alltid varit så här. Hon var menad att bli utstött. Det fanns ingen som ville ha henne och det hade hon gång på gång fått förklarat för sig. Med huvudet högt gick hon vidare, bort från orden och bort från verkligheten.
Ur dagboken.
Att sätta in hörlurar och skruva upp volymen på musiken är effektivt när det gäller att stänga av rösterna utanför. Att stänga av rösterna innanför är så mycket svårare. Men musik får mig att glömma, det finns ju så bra beskrivningar av livet bland alla de låtarna som gjorts. Ibland känns det som att det är mig de sjunger om. Sofijah’s låtar beskriver bäst. Goo goo dolls låt “iris” har också en del bra beskrivningar.
“I don’t want the world to see me, ‘cause I don’t think that they would understand.”
Så sant. Egentligen hade jag helst gömt mig för omvärlden, de verkar ändå inte vilja ha mig här. Men jag vill inte att de ska vinna. Ända sedan jag lärde mig förstå innebörden av elak så har jag blivit utstött. Jag önskar att jag kunde lära mig ett annat språk och bara sluta förstå svenska. Det hade varit så mycket enklare att
fortsätta gå framåt när de skriker då. Ingen har någonsin försökt skada mig fysiskt, ändå har jag sår på armarna. Vad de inte vet är att det de gör skadar så mycket mer än bara mitt självförtroende. Vad de inte vet är att det de gör kommer skada mig hela livet. Jag har försökt med allt. Säga saker tillbaka var det första jag gjorde, men jag lärde mig snabbt att det bara gjorde saken värre. Innan dess hade de inte haft någon anledning att gå på just mig. Sedan försökte jag med att säga till vuxna, men även det förvärrade situationen. Nu är jag kvar på samma strategi som jag varit de senaste åren. Vänd ryggen till, “kämpa vidare, låt ingen trycka ner dig”. Det får dem inte att sluta, men det får dem inte att gå till en ny, värre nivå och det är väl en fördel. Nackdelen är att när man vänder ryggen till så gör det så mycket ondare. Och man känner så starkt att man är ensam, det är liksom då tomheten skriker som mest. Hör man någonting för ofta så intalar man till och med sig själv att det är så.
Jag är
- Ensam.
- Värdelös.
- Övergiven.
- Hatad.
- Äcklig.
- Ful.
Så är det bara."
Aomen. Det är väl typ de. Har skrivit mer, men då blir det så mycket på en gång <:
teenage superstar !
Jag tänkte skriva om massa saker som jag har gått och tänkt på, men jag skiter i det av två anledningar;
1. Jag är trött, så orkar inte.
2. Ärligt talat.. jag har glömt vad jag tänkte skriva...
I stället tänker jag lägga en liten bildbomb med gamla bilder på mig och Linn, nu bjuder vi på oss tjejen !
God damn , you're beautiful to me.
De såg inte lika hemska ut när de inte var så stora, därav så små bilder :'D
jag önskar jag kunde säga, att vi klarar det tillsammans.
say it's just a misstake.
think i forgive you like that..
HAHAHAHHAHAHAHAHHAHAHAHAHAHAHAHAHHAHAA !
Förlåt, men jag kan inte sluta skratta. Människors betéende alltså !
Blev världens diskution idag i skolan. Allt för en liten sak jag råkade säga, sen fick vi spela teater för att förklara vad vi menade och aaahhh. Jag älskar att spela den elaka i teatrar, shit typ det roligaste som finns :D
Nu ska jag snart ut med Linn. A w e s o m e ! :)
Lyssna på denna låten oh kolla videon så länge, tänker skriva ett inlägg till senare idag. Har lite saker jag vill skriva om.
"Hur blir jag hel igen, efter du tog sönder mig
Men i drömmen är det vi mot dom,
när jag vaknar upp är det tomt inombords, vill bara somna om."
you make me feel like a living teenagedream
Eheh. Jag fick en frida tidning idag, och i den så fick man ett parfym-luktprov eller vad det heter. Men vet ni?
Min lilla flaska hade gått sönder men det fattade ju inte jag. Så jag bah' ååh va gott tidningen luktar idag! Sen bah' åh. Flaskan har läckt..
Då hade hela, asså verkligen hela gått sönder, fanns ingen flaska kvar. F a i l !
Bild från typ förra vintern. Haha, kan inte ha vita kläder egentligen, blir smutsigt direkt. Men tror jag såg en awesome jacka idag i stan, ska in och kolla på den i veckan :)
Imorgon åker pappa och storebror till barcelona. Trevligt..
Jag hoppas pappa köper en fotbollströjja till mig, tyyyyp barcelonas blå bortadräkter, och så får det gärna stå David Villa på ryggen.. Hihihihihi.
Nothing you say today is gonna bring me down
Shalalalaaa, simple plan :D !
Jag satt och kollade på junkyard, dom har nästan inga fina sweet tröjjor kvar, hallå deprimerande :(
Min fina regnbågströjja är därifrån, ni vet ? Ah, har haft den på typ två, tre bilder eller något. Eheh, är helt kär i den. Men det fanns massa andra fina innan, nu har dom helt nytt sortiment eller något. För alla de som jag tyckte om är borta.
Haha jag vet, *uhuuu cry a river* MEN JAAA ! Det är sorligt ju.
Jajajajaja. Haft matteprov idag.
Ah. Det gick väl som det gick. Det enda jag vet helt säkert är att minus minus minus blir plus. Och att idioten som kom på det inte bara hade en svår barndom, han hade det nog svårt även som vuxen.
Idag på elevrådet fick vi en bulle, hihi made my day. :)
Tänkte lägga in bilder på datan, men hittade ingen usb sladd så det sket sig. Nu får detta bli ett sånt där tråkigt inlägg, som typ många av mina inlägg börjar bli.
Nu ska jag gå och duscha tror jag, ha de' ! :D
You're my angel, you're my friend when i'm in need.
Tror det var igår iafl :o
Diggar hugos mun, haha va gör han egentligen ? :D
Ehm. ah. Jag ser väl inte direkt normal ut på någon av bilderna, men whatever eheh :)
Att hata är ett starkt ord.
Jag hatar inte den du är
Men jag hatar verkligen vad du gör.
But it's over, i wish that i could take it back.
Skiten finns ju inte på spotify, gaaaaaah skjut mig !
Lalalalaaa är hos pappa, har inga bilder typ. Jag tänkte skriva något, men har glömt.
Idag har jag vatt asduktig, pluggat i typ två timmar eller så. Matte, den som kom på det var nog extremt utstött och mobbad ! Jag menar, "binära talsystemet" wtf? Sen har jag även lärt mig att:
minus minus minus blir plus. Och plus dividerat med minus blir minus.
DET NI !
Hahahahah jag känner mig som en riktig nörd. Jag tror aldrig jag har suttit så länge med läxa. Eller jo, en gång satt jag i fyra timmar med matteläxan, fast det var framför datorn, med tv'n på och en massa sociala att smsa med. Det där säger nog sig självt :)
Nu tycker jag allt att ni ska lyssna på It's not over. Bara för att den är så bra.
it's like one of those bad dreams, when you can't wake up.
Det här inlägget får ni gärna hoppa över, om ni inte vill läsa värsta emo-texten typ. För känner på mig att det kommer bli så.
Kollade igenom min bilddagbok och insåg hur dåligt jag mått det senaste året. Jag är sån som måste ha roligt för att må bra och kunna förtränga minnen jag har. Och när jag läste mina texter från när jag mådde skit så slog allt tillbaka. Så fort jag blundar så ser jag allt, allt det där som hänt. Rädslan. Tårarna. Oron. Jag har många gånger frågat mig om det någonsin kommer ta slut.
Svaret är nej. Det blir bättre, men jag kommer nog ha med mig det här resten av mitt liv. Och ja, det är sorgligt att jag kommer få leva med vissa minnen. De spelas upp i huvudet när jag blundar, inte alltid. Men när jag faller och ingen kan fånga mig. De där dagarna vi grät, och nätterna då vi inte hade någonstans att ta vägen. Att känna sig övergiven och ensam, trots att man har massor av människor runt omkring sig är hemskt. Och att ständigt vara rädd för att bli ensam kvar är värre. Det är jag fortfarande. Jag håller så hårt i mina vänner och så. Men ändå känns det som att jag en dag kommer stå där. Kanske inte här, inte nu. Men någon gång. Och jag är så rädd för det.
På kvällarna är jag ensam. Det har alltid varit då allt slagit tillbaka på mig. Den glada lyckliga tjejen jag kan vara, ibland känns det som att det bara är ett skal, ett skydd. Kan det vara så? Att man är så rädd att folk ska fatta, så rädd att behöva tackla problemen och berätta i verkligheten, att man låtsas så otroligt bra att ingen märker? För det var vad jag gjorde under en lång tid. Jag tänkte, att om jag inte sa något högt, så var det inte på riktigt. Det här gör så ont att tänka tillbaka på. Det känns helt sjukt att jag, jag som ändå har fått det så pass bra nu, har det här att tänka tillbaka till. Många år tillbaka är det första jag tänker på, kvällarna då jag satt på mitt golv med musik i öronen och försökte förtränga verkligheten. Jag ställde mig frågan, tar det aldrig slut? Som jag skrev förut, nej. Men det blir bättre.
Kämpa vidare, låt ingen trycka ner dig.
i'm gonna find a way to make it, without you
Why don't you hold me
Near me, I thought you told me
You'd never leave me
Anybody could've told you right from the start
It's bound to fall apart
So rather than hold on to a broken dream
We'll just hold on to love
I'm gonna make it, without you tonight.
Parlamentet idag asså AHAHHAHA !
Vad tänker du på när jag säger Biggest loser?
Mona Sahlin.
hahahhahahaha så klockrena dom är asså :'D
Saknar sommarn, så här kommer lite bilder från miiiin sommar c:
Eeeeehhhh ah. Min kamera dog efter typ halva sommarn. Så ah. Det här blev lite random, men mmmmmmmh.
Sommaaaar :DDD !
When everything seems like the movies,
Yeah you bleed just to know you're alive.
Vaknade av min lillebrors ljuva stämma i hans leksaksmikrofon.
"YÄYÄYÄYÄÄ YÄYÄYÄYÄÄ SPIDERMÄÄÄN YÄYÄYÄYÄ" typ. Det är vid såna tillfällen jag saknar när han var mindre och väckte mig genom att krypa upp i min säng och pussa mig på kinden. Men jajajajja, jag älskar honom ändå <:
Där har vi ju min lilla huligan. :)
Idag blir det antingen kolla handboll eller träna. Får se vad mamma säger, mitt knä har ju typ planer på att döda mig. Srsly, det gör så ont :(! Haha, stackars ida.
Ajja, det löser siiiig.
Igår kväll kollade jag på "p.s i love you". Gråter lika mycket varje gång. Haha, slutet, älskar't!
"You made my life, Holly.
But i was only a chapter of yours."
And when you smile,
'Cause girl you're amazing, just the way you are.
Var på bio idag, "Tusen gånger starkare".
Shit, jag älskade den filmen. Jag tycker om filmer som inspirerar en, när man liksom vill förändras och bli som den i filmen. Den här filmen var verkligen värd att se!
Den handlar om en klass där killarna tar jättemycket plats, pratar varje gång tjejerna får ordet på lektionerna osv. Bestämmer vilka som ser bra ut och ah, allt sånt. Tjejerna vågar inte göra något åt saken, men lärarna tycker ju det är fel men vet inte hur de ska göra för att förändra saken. Men en dag börjar en ny tjej i klassen, Saga. Hon är självsäker, har rest runt i världen och bryr sig inte om vad de andra tycker om henne. Hon gör intryck på klassen, och läraren ber henne att förändra tjejerna så att de vågar ta mer plats.
Riktigt bra var den :)
'cause you won't find nobody else like me
Everything is alright
I'll be the one to tuck you in at night
And if you want to leave
I can guarantee
You won't find nobody else like me"
Staaaaan idag hihi. Jag köpte en blå mössa, bara-för-att typ.
Blivit kär i låten "follow me".
Och btw, världens sötaste Nina fyller år idag, så grattis till henne :DD
Detta håller på att bli ett jätterandom inlägg känner jag. Mina tankar är typ överallt idag, helt sär. Så jag ska snart sluta skriva. Innan det blir typ mest random ever.
Min lillebror är söt haha. Imorse reste han sig upp från soffan, gick till köket, gick ett varv runt mig och blängde på mig. Sedan gick han och satte sig i soffan igen. Allt detta bara för att jag inte sa godmorgon till honom HAHAH. ^^
Två typ hyffsat gamla bilder från min webbkamera <:
Keep smiling..
Jag skulle plugga, men jag började i stället göra massa annat.
Klippte mitt hår, eheh. Failade inte totalt iafl, det går bättre och bättre ^^
Räknade mina 50-öringar. Enbart deprimerande eftersom de ändå inte har något värde längre. Sen passade jag på att räkna mina andra pengar också. Det gick väldigt snabbt..
Sen insåg jag hur sugen jag är på cola och fick den där "ÅÅÅH JAG SKULLE KUNNA DÖDA NÅGON"-känslan. För någon har tagit min cola från mitt skåp i skolan. Fråga mig inte varför jag blev sur för det nu, inte ens jag vet <:
It's not enough to say i'm sorry.
But we're better off this way.
Take my pain away, and tell me i was wrong.
Goodbye - Secondhand Serenade, loooove !
Release me
I am a rolling wave without emotion.
Please don't hold me down.
You keep stopping me.
Release me.
Ibland kommer alla minnen och allt tillbaka, på en gång. För det mesta mår jag bra, men de dagarna finns, de där stunderna när man bara vill drömma sig bort och slippa verkligheten.
Försöker gå vidare.
Men du fortsätter hålla mig på samma plats i livet, där duvet, långt ner på livets skala..
Det är väl som de säger, utan sorg finns ingen glädje. Without haters, there's no lovers.
Jag har tänkt på en sak. Eheh jag tänker rätt mycket faktiskt <:
Nä men.. om hela världen skulle va i slow motion.. Skulle man ändå stressa, hur sakta det än går? För då lever man ju så, vi kanske lever i slow motion för någon annan värld typ, om det finns någon.
Haha, shit random.
Btw, jag fotade elevrådet idag. Asså vårt foto till skolkatalogen. Bilden blev inte så bra med mobilkameran, men bilden i sig är fett epic. Jag lägger upp en dålig bild på matrådet också, för den bilden blev sjukt frän också. Jag i mitten på båda bilderna typ :)
Epiic scooore ! :'D
maybe it's hard to believe, we're in heaven
Iafl, jag har gjort typ mycket idag. Hihi <:
Skola. Helt awesome idag, bakat muffins med Nina och druckit cooola. Fast jag glömde min cola i skåpet, lite deprimerande sådär.. :(
Basket-uttagning. Det är typ roligt att spela basket. Jag är liiiiite för kort kanske, MEN JAG KÖR PÅ ATT SPRINGA MELLAN BENEN PÅ DE LÅNGA SÅ FUCK OFF ! :DD
Laserdome med mitt älskade fotbollslag hihi. Men ärligt talat, jag är jättedålig på det haha. Jag blir typ rädd hela tiden, och går alltid in i väggarna. Men shit va det är roligt!
Jajajajjaa, nu ska jag leta upp någon bild och en bra låt som jag ska dela med mig av hähä :]
Sen ska jag kolla en jättedålig komediserie på tv, typ "välkommen åter". Så dåligt så man typ skrattar hahahah.
Bild från förra vintern, hihi jag tycker det är rätt mysigt med snö faktiskt. Speciellt varm oboy' och sprutgrädde när man kommer hem :'D
Hinder - Lips of an angel. Kärleeeek !
but we shared a moment that will last 'till the end
Kung fu panda är awesome. Älskar hans min när gräshoppan - eller vad det nu är för djur - ska sätta in nålar i honom och träffar hans ansikts-nervsystem HAHAHAHAH !
Nu ska jag gå ner och kolla om lappen som man ska ha för att anmäla sig till österrike med konfan har kommit ihih :)
i really want you to really want me
Secondhand serenade också.
Och Fm static.
oooooch oooooooooooch occcccccch simple plan !
http://open.spotify.com/user/nolifekiiid1/playlist/733MVLndQXColAtxppQVYb
Min spellista med de banden, den är awesome ska ni veta :)
if you can dream it, you can do it
sjuuuuuuuuuuuuuk idag <:
Jag har kommit fram till tre saker;
2 and a half men är bra, och Jake är klockren :D
Det är sååå mycket svårare att somna om när man vet att man inte behöver gå till skolan, deprimerande.
Ben & jerry glass är väldigt gott eheh.
Nu är jag hos mamma igen, så aaaaaaaaahh, bildbomb ;D
s c o r e !
eeeeehhh, sista är min lillebrors batman dräkt. Han är tyyyp fem år. Den passade inte riktigt. :(
Saft, saft, hallonsaft, shalalalaa :D
Så.
Jag är trött och har skrattat åt typ... allt typ.... hela dagen.... :'D
Imorse va jag i kyrkan, coolaste prästen ever blev något. Sån som vaktar får, fast jag tror han skulle göra något i kyrkan i stället. Fattade aldrig <:
Iafl. Jag va i kyrkan, alltså jag konfimerar mig det är därför, i typ tvååååå timmar !
Fast skrattade, flummade och sov hela tiden, så jag klarade mig. På vår bänk, eller asså på samma bänk som jag satt på, så satt det en tant. Nej, ingen tant, en kärring. Hon hade värsta radarn och såg preciiiiis när Annie tog fram sin mobil, och sa till henne att lägga ner den. Det var jättekul. Allting har varit jättekul idag. Eheh.
Tror jag slutar skriva nu, innan ni somnar :DDD
Tänkte skriva godnatt bara för det, men klockan är bara halv sju så nä haha. Shit va jag är lost idag.
Kreativt as hell !
om ni inte ser de, så försöker jag likna en älg <:
Boy i want to make you smile,
Btw, idag var jag i stan med min mamma och köpte lite grejjer. Eftersom min lördagkväll är fantastiskt händelselös så tänker jag lägga in bilder på de jag köpte. Fast ne. Insåg precis att jag inte har någon kamera, så ni får försöka överleva utan bilder. :)
Kan åtminstone skriva va jag köpte, (eheh, shit vilken uppoffring. Jag undrar om någon ens tar sig tid att läsa detta. Haha, mitt liv är så sorgligt.)
En randig typ tjocktröjja, fast den är inte så tjock. Men mamma gillar när jag har såna tröjjor, för då fryser jag inte lika mycket. Typ som en tunika liksom. Men ordet tunika låter så tantigt, så jag föredrar lång tjocktröjja som inte är så tjock.
En riktig tjocktröjja, med typ vääärldens gulligaste gubbe på. Han hade typ tofflor på sig, tror jag. Ni kommer nog få se den någon gång.
Skor - reebook eller va det heter haha, blå och vita :)
Tre ringar, som det står "faith", "hope" och "love" på. För jag är cool. <:
Det var väl typ det. Nu ska jag återgå till mitt meningslösa datanördande. Ha en trevlig lördag kväll, hoppas den suger lika mycket som min. Eheh, jag är lite evil sådär, i min ensamhet.. HAHAHA :'D
Med dig är jag stark, med dig är jag underbar
"Med dig har jag allt, men vågar jag stanna kvar." Lalalaaa.
Jag uppdaterade inte igår, och guess what?
-Jag . bryr . mig . inte ! :D'
Haha, jag är typ speedad.. ;D
Nu ska jag ut och gå med min syster. Visste ni att super mario galaxy på wii är jättekul och att cuba cola är den godaste colan som finns?
En annan sak som är awesome är konfan hihi :] Jag har tyvärr nästan inga bilder på denna datorn, så ni får klara er utan det.